Rebecca Carlsson

Jag saknar dig varje dag du inte är vid min sida. Så nästan varje dag. Du och jag satt ju fast som klister. två klisterlappar som inte gick att ta loss utan att det gick sönder. Men någon lyckades ta isär klisterlapparna. Och nu är jag, som sagt inte hel. vi va med varandra Varje dag! Verkligen varje dag. Vi sov hos varandra jämt. Våra föräldrar blev typ också bästavänner. Eller vad man ska säga. Men nu är allting inte likadant längre. Jag säger inte att våran vänskap är slut eller att den är värdelös. För den kommer alltid vara så viktig för mig. Men det jag menar är att vart tog våra underbara dagar i livet vägen? Dom som jag levde på. När jag alltid vaknade och såg dig ligga och sova på madrassen på golvet där bredvid. Eller det är oftast du som vaknat tidigast. Du har legat och sms;at och väntat på att jag ska vakna. Eller så har du suttit med ett hårstrå under min näsa så jag vaknat. Visst, jag kanske inte har varit världens bästa varje morgon. Men jag har alltid velat haft dig där. Och man kan inte säga att vi har de som det var förut. För jag saknar dig varje dag. Och det beror på att du inte är där. jag älskar dig frida!

yooour rebbiie